Tisdagslunch för två
16 FEBRUARI Det doftar gröt redan i hallen när vi kommer in i Elisabet Hedmans lägenhet på Nygatan. Hon och Anna Dalnert hjälps åt för att bli klara med det sista.
– Gröt är bra mat, menar Elisabet. Det passar lite nu och då, inte bara som frukost. Även om det ibland kan vara så att det här är första målet för dagen för oss båda. I alla fall på
tisdagar.
Det var under hösten som det blev just lunch på tisdagar för detta matlag som, när de ätit färdigt, blir en bönegemenskap. En bönestund som kanske blir lite speciell för att de är just två.
– Det är enkelt när vi är två, säger Anna. Det blir på något sätt ett annat forum jämfört med en större bönegrupp.
Hon rör om lite i grötkastrullen medan Elisabet delar ett äpple som tillbehör. Båda tycker om regelbundenheten med att ses en gång i veckan och för Anna är det skönt att ha några fasta punkter.
– Jag är sjukskriven och då behövs det något att hänga upp veckan på, förklarar hon.

Anna har arbetat på särskola och i receptionen på museet samt studerat byggnadsvård. Gammalt byggnadshantverk ligger henne varmt om hjärtat, så det kan vara något att ta tag
i till hösten.
– Eller ungdomar! Jag skulle gärna vilja ha med dem att göra på något sätt. Det går lätt att möta ungdomar, tycker jag, särskilt tjejer, säger hon.

Elisabet har dukat fram det sista på bordet och ber för maten, för Umeå, Spira och att Gud ska vara med oss alla. Det är två år sedan hon blev färdig med sina lärarstudier. Efter det blev det ABFs konstskola och ett uppdrag som följeslagare på Västbanken. Nu har hon arbetat sin första termin på Strömbäck.
– Det är en utmaning att vara lärare, men jag upptäcker samtidigt att jag faktiskt kan en del. Det känns skönt också att få använda det jag lärde mig på utbildningen.

Sedan flödar samtalet fram och tillbaka. Anna avslöjar att hon tycker om att göra marmelad och sylt, men glömmer att äta den själv.
– Det roliga är ju att blanda frukter och bär och se vad det blir!
Tisdagens lunchvärd bestämmer vad det ska bli den dagen och de tycker båda att det är skönt att bli lite överraskad.
– Det är kul också att byta lite tips och idéer med varandra. Anna är duktig på det här med mat, tycker Elisabet.
– Jag kanske skulle ha en restaurang, säger Anna. En där kocken pratade med gästen om vad han eller hon tycker om och lagade en rätt utifrån det!
Elisabet hakar på och tycker att det är en spännande idé, men det skulle i så fall få bli en väldigt liten restaurang.
När vi lämnar de två vännerna, som inte riktigt kan komma fram till hur de träffades, har de dukat undan och Anna har tagit fram gitarren.

Utskriftsvänligt format
Receptarkivet